Ett orenat land
1 Han sa:
Säg att en man skiljer sig från sin hustru.
Hon lämnar honom
och en annan man tar henne.
Kan han då komma tillbaka till henne?
Nej, landet blir då orenat.
Ska du som horat med många älskare
komma tillbaka till mig? säger Herren.
2 Lyft blicken mot de kala höjderna och se:
Var har du inte skändat dig?
Du satt vid vägarna och väntade på dem,
som en arab i öknen.
Du orenade landet med hor och ondska.
3 Därför hölls regnskurarna tillbaka
och inget vårregn föll.
Men du hade en fräck horas uppsyn
och vägrade skämmas.
4 Ändå har du nu ropat till mig:
”Min Fader, du min ungdoms vän!
5 Ska han alltid och för evigt vara vred?”
Så säger du, men gjorde allt möjligt ont.
Israel och Juda – två trolösa systrar
6 Herren sa till mig på kung Josias tid: Har du sett vad det avfälliga Israel gjort? Hon gick upp på alla höga berg och in under alla grönskande träd och horade. 7 Jag tänkte hon skulle återvända till mig när hon hade gjort allt detta, men inte återvände hon. Hennes trolösa syster Juda såg det. 8 Och jag såg att fastän jag gett det avfälliga Israel skilsmässobrev på grund av hennes äktenskapsbrott och sänt iväg henne, så blev ändå inte hennes trolösa syster Juda avskräckt. Även hon gick bort och horade. 9 Likgiltig inför sin otukt orenade hon landet och begick äktenskapsbrott med sten och trä. 10 Och trots allt detta återvände inte hennes trolösa syster Juda till mig av hela sitt hjärta. Hon bara låtsades, säger Herren.
11 Herren sa till mig: Det trolösa Israel har visat sig mer rättfärdigt än det falska Juda. 12 Gå norrut och förkunna dessa ord:
Vänd om, avfälliga Israel! säger Herren.
Då ska jag inte längre vara ond på er,
för jag är nådefull, säger Herren.
Jag ska inte vara vred för alltid.
13 Du ska veta att du har skuld!
Du har avfallit från Jahve din Gud
och sprungit efter främmande gudar
under alla grönskande träd.
Du har vägrat lyssna på mig, säger Herren.
14 Vänd om, ni trolösa söner, säger Herren,
för jag är er herre.
Jag ska hämta er,
en från varje stad och två från varje släkt,
och föra er till Sion.
15 Jag ska ge er herdar efter mitt hjärta, och de ska leda er med kunskap och förstånd. 16 I de dagarna, säger Herren, när ni blir många och är fruktsamma i landet, ska ingen mer tala om Herrens förbundsark eller tänka på den. Ingen ska minnas den eller sakna den eller göra någon ny. 17 Den tiden ska Jerusalem kallas ”Jahves tron”. Alla folkslag ska samlas i Jerusalem, i Jahves namn. Och de ska inte mer följa sina rebelliska och onda hjärtan. 18 I de dagarna ska Judas hus gå med Israels hus, och tillsammans ska de komma från landet i norr till det land jag gav era fäder till arvsegendom.
19 Jag sa:
Jag ville sätta dig bland söner
och skänka dig ett ljuvligt land,
det vackraste arv bland folken.
Jag tänkte du skulle kalla mig Fader
och aldrig vända dig bort från mig.
20 Men som en hustru är otrogen mot sin man,
så var du, Israels hus, otrogen mot mig,
säger Herren.
21 ”Ett rop hörs på de kala höjderna,
gråt och böner från Israels söner.
För de har valt irrvägar,
de har glömt Jahve sin Gud.”
22 ”Vänd om, ni trolösa söner!
Jag ska bota er från er otrohet.”
Syndabekännelse
”Se, vi kommer till dig,
för du är Jahve vår Gud.
23 Sannerligen, bedrägeri kommer från höjderna,
kaos från bergen.
Sannerligen, hos Jahve vår Gud
finns frälsning för Israel.
24 Skamguden har allt från vår ungdom förtärt frukten av våra fäders strävan, deras får och kor, söner och döttrar. 25 Låt oss ligga här i vår skam, låt vår vanära täcka oss. För vi har syndat mot Jahve vår Gud, vi och våra fäder. Från vår ungdom till i dag har vi vägrat lyssnat till Jahve vår Gud.”
3:1. Nej. Se 5 Mos 24:4.
3:24. Skamguden. Baal (jfr 11:13).
© Ragnar Blomfelt