Sorgesång över farao och Egypten
1 I det tolfte året, på första dagen i tolfte månaden kom Herrens ord till mig: 2 ”Människoson, sjung en sorgesång över farao, Egyptens kung:
Du såg dig som ett unglejon bland folken.
Men du är som ett havsmonster
som stormar fram i dina floder,
rör upp vattnet med fötterna
och grumlar floderna.
3 Så säger Herren Jahve:
Jag ska kasta mitt nät över dig
genom många folkskaror.
De ska dra upp dig i mitt garn.
4 Jag ska slunga upp dig på land
och kasta dig på bara marken.
Jag ska göra så att himlens alla
fåglar slår ner på dig
och att jordens alla vilddjur
äter sig mätta på dig.
5 Jag ska dumpa ditt kött på bergen
och fylla dalarna med ditt kadaver.
6 Jag ska dränka landet
med flödet av ditt blod,
ända upp till bergen.
Bäckarna ska fyllas av dig.
7 När jag släcker ut dig
ska jag dölja himlen
och förmörka stjärnorna.
Jag ska dölja solen med moln
och månens ljus ska slockna.
8 Himlens alla ljus
ska jag förmörka över dig.
Jag lägger ditt land i mörker,
säger Herren Jahve.
9 Jag ska uppröra många folks hjärtan
när jag gör känt din undergång bland folken,
för länder du inte känner.
10 Jag ska få många folk
att bli bestörta över dig.
Och deras kungar
ska slås av skräck över dig
när de ser mig svinga svärdet.
Den dag du faller ska de alla
varje ögonblick frukta för sitt liv.
11 För så säger Herren Jahve:
Den babyloniske kungens svärd
ska komma över dig.
12 Jag ska göra så att din hop
faller för krigares svärd,
för de grymmaste bland folken.
De ska ödelägga Egyptens härlighet,
hela hopen ska förgöras.
13 Jag ska utrota all dess boskap
vid de många vattnen.
Varken människofot eller boskapsklövar
ska mer röra upp vattnet.
14 Sedan ska jag göra så att
deras vatten blir klart
och att deras floder flyter som olja,
säger Herren Jahve.
15 Jag gör Egypten öde,
tömmer landet på allting
och slår ner alla boende i landet.
Och då ska de förstå att jag är Jahve.
16 Detta är en sorgesång som ska sjungas. Folkens döttrar ska sjunga den över Egypten och hela dess folkhop, säger Herren Jahve.”
17 I det tolfte året, på femtonde dagen i månaden, kom Herrens ord till mig: 18 ”Människoson, jämra dig över Egyptens folkhop. Sänd henne ner till underjorden med döttrarna till mäktiga folkslag, till dem som gått i graven.
19 Är du ljuvligare än andra? Stig ner och lägg dig bland de oomskurna! 20 De ska falla bland män som genomborrats av svärd. De är bestämda för svärdet. Släpa bort henne och alla hennes folkskaror.
21 Mäktiga krigsledare ska tala från dödsrikets mitt om honom och hans allierade: ’De oomskurna har stigit ner och nu ligger de där, genomborrade med svärd.’
22 Där ligger Assur med hela sin här runt sin grav. Alla är slagna, fallna av svärd. 23 De fick sina gravar längst ner i gropen. Hären ligger där runt hans grav. Alla är slagna, fallna av svärd, de som spred terror i de levandes land.
24 Där ligger Elam med hela sin folkhop runt sin grav. Alla är slagna, fallna av svärd. Oomskurna steg de ner i underjorden. De spred terror omkring sig i de levandes land, nu får de bära sin vanära med dem som gått i graven. 25 Bland de slagna fick Elam sin bädd, med hela sin folkhop runt sin grav. De är alla oomskurna, dräpta med svärd, för de spred terror i de levandes land. Nu får de bära sin vanära med dem som gått i graven. De har lagts bland de slagna.
26 Där ligger Meshek-Tubal med hela sin folkhop runt sin grav. Alla är oomskurna och genomborrade med svärd, för de spred terror i de levandes land. 27 De ligger inte bland krigarna som föll oomskurna, de som gick ner till dödsriket med sina krigsvapen och fick sina svärd lagda under sina huvuden. Deras skulder vilar över deras ben, för de spred terror i de levandes land. 28 Även du ska krossas bland de oomskurna och ligga bland dem som genomborrats av svärd.
29 Där ligger Edom med sina kungar och alla sina furstar. Trots all sin makt fick de sin plats bland dem som dödats med svärd. De ligger med de oomskurna och med dem som gått i graven.
30 Där ligger alla Nordlandets furstar och alla sidonier, som steg ner med de slagna. De har vanärats för all den terror de orsakat genom sin makt. De ligger där oomskurna bland dem som genomborrats med svärd. De bär sin vanära med dem som gått i graven.
31 Farao ska se dem och finna tröst i sorgen över hela sin folkhop. Farao och hela hans armé är slagna med svärd, säger Herren Jahve. 32 Jag spred terror genom honom i de levandes land. Men nu läggs han bland de oomskurna, hos dem som dödats med svärd, farao och hela hans folkhop, säger Herren Jahve.”
32:1, 17. I det tolfte året. 584 f. Kr.
© Ragnar Blomfelt