Frälsning från Babel
1 Detta ord kom till Jeremia från Herren: 2 ”Så säger Jahve, Israels Gud: Skriv upp i en bokrulle alla ord som jag talat till dig. 3 För lyssna, dagar ska komma, tillkännager Herren, då jag ska återupprätta mitt folk Israel och Juda, säger Herren. Jag ska föra dem tillbaka till landet som jag gav deras fäder. Och det ska bli deras egendom.”
4 Detta är Herrens ord om Israel och Juda:
5 Så säger Herren:
Vi hör ett rysligt skrik,
det är skräck, ingen frid.
6 Fråga och fundera ifall män föder barn?
Varför ser jag alla män
med händerna om magen likt födande kvinnor?
Varför är varje ansikte dödsblekt?
7 Hur hemsk är inte
denna stora och unika dag!
Det är en nödtid för Jakob,
men han ska frälsas från den.
8 Den dagen, säger härskarornas Herre,
ska jag bryta sönder oket på din nacke
och slita av dina band.
De ska inte längre slava åt främlingar.
9 De ska tjäna Jahve sin Gud
och David sin kung,
som jag ska resa upp åt dem.
10 Var inte rädd,
min tjänare Jakob, säger Herren,
var inte förfärad, Israel.
För jag ska frälsa dig från fjärran plats
och din ätt från landet där de är fångna.
Jakob ska återvända och ha frid och ro,
ingen ska skrämma honom.
11 För jag är med dig
för att frälsa dig, säger Herren.
Jag ska göra slut på alla de folk
bland vilka jag spritt ut dig.
Men dig ska jag inte göra slut på,
bara rättvist tukta dig.
Jag lämnar dig inte helt ostraffad.
12 För så säger Herren:
Din skada kan ej botas,
ditt sår kan ej läkas.
13 Ingen tar sig an din sak, ditt sår.
Inga mediciner förmår bota dig.
14 Dina älskare har alla glömt dig,
de bryr sig inte om dig.
Som en fiende slog jag dig
och straffade dig grymt.
För din skuld är stor,
dina synder är många.
15 Varför klagar du över din skada?
Din plåga är obotlig!
Jag har gjort dig detta
eftersom din skuld är stor
och dina synder är många.
16 Men alla som ätit av dig ska själva ätas.
Varenda en av dina motståndare
ska gå i fångenskap.
De som skövlat dig ska skövlas.
Alla som plundrat dig ska plundras.
17 Jag ska skänka dig helande
och läka dina sår, säger Herren.
För de kallar dig ”den utstötta”,
”Sion som ingen bryr sig om”.
18 Så säger Herren: Lyssna!
Jag ska återupprätta Jakobs hyddor
och förbarma mig över hans boningar.
Staden ska byggas upp på dess ruiner,
och palatset ska stå på sin rätta plats.
19 Det ska höras tacksägelse
och glädje från dem.
Jag ska göra dem fler, inte färre.
Jag ger dem ära.
De ska inte ringaktas.
20 Hans söner ska vara som förr.
Hans församling ska bestå inför mig.
Jag ska straffa alla som förtrycker honom.
21 Hans ledare ska vara en av hans egna,
härskaren ska komma från hans mitt.
Jag ska inbjuda honom nära intill mig.
För vem skulle annars våga sitt liv
och närma sig mig? säger Herren.
22 Ni ska vara mitt folk
och jag ska vara er Gud.
23 Se, Herrens stormvind!
Vrede bryter fram, en virvlande storm.
Den virvlar över de ondas huvuden.
24 Herrens brinnande vrede
ska inte blidkas
förrän han utfört och fullbordat
sitt hjärtas avsikt.
I kommande dagar ska ni förstå.
30:9. David. Dvs Messias, Kristus (Luk 1:69, Apg 2:29-30, 13:22-23).
© Ragnar Blomfelt