Bokrullen med Jeremias profetior
1 Detta ord kom till Jeremia från Herren i judakungen Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår: 2 ”Ta en bokrulle och skriv ner i den alla ord som jag talat till dig om Israel och Juda och alla andra folk, från den dag då jag talade till dig under Josias tid och fram till i dag. 3 Kanske ska alla i Judas hus vända om från sin onda väg när de får höra om all den ofärd jag ska sända över dem. Då ska jag förlåta dem deras synd och skuld.”
4 Jeremia kallade då till sig Baruk, Nerias son. Jeremia dikterade, och Baruk skrev ner i en bokrulle alla de ord som Herren hade talat till honom. 5 Och Jeremia gav Baruk följande uppdrag: ”Jag är förhindrad att gå till Herrens hus. 6 Men gå du till Herrens hus på fastedagen och läs upp Herrens ord för folket från rullen som du skrev efter min diktamen. Läs också upp det för alla i Juda som kommer från sina städer. 7 Kanske ska de då bönfalla inför Herren och alla vända om från sin onda väg. För Herren har hotat detta folk med väldig vrede och ilska.” 8 Baruk, Nerias son, gjorde allt som profeten Jeremia hade befallt honom. Han läste upp Herrens ord ur bokrullen i Herrens hus.
9 I judakungen Jojakims, Josias sons, femte regeringsår i nionde månaden utlystes en fasta inför Herren. Den avsåg allt folket i Jerusalem och alla som hade kommit till Jerusalem från städerna i Juda. 10 Då läste Baruk upp Jeremias ord ur bokrullen inför hela folket i Herrens hus. Det skedde i kammaren som tillhörde skrivaren Gemarja, Shafans son, på den övre förgården nära ingången till nya porten till Herrens hus.
Jojakim bränner upp bokrullen
11 Mika, son till Gemarja, son till Shafan, hörde alla Herrens ord läsas upp ur bokrullen. 12 Då gick han ner till kungens palats och in i skrivarens kammare. Där satt alla ledarna: skrivaren Elishama, Delaja, Shemajas son, Elnatan, Akbors son, Gemarja, Shafans son, Sidkia, Hananjas son, och alla de andra ledarna. 13 Mika återgav för dem alla ord som han hade hört Baruk läsa från bokrullen för folket.
14 Alla ledarna sände då Jehudi, son till Netanja, son till Shelemja, son till Kushi, för att säga till Baruk: ”Ta med dig rullen som du läst upp inför folket och kom hit.” Så Baruk, Nerias son, tog rullen och gick till dem. 15 De sa till honom: ”Sätt dig ner och läs den för oss.” Och Baruk läste för dem. 16 När de hade hört alla ord såg de förskräckt på varandra och sa till Baruk: ”Vi måste berätta för kungen allt som står här!” 17 De frågade Baruk: ”Säg oss hur du skrev ner alla dessa ord? Var det Jeremia som dikterade?” 18 Baruk svarade: ”Han dikterade alla ord för mig, och jag skrev ner det i bokrullen med bläck.” 19 Då sa ledarna till Baruk: ”Gå och göm er, du och Jeremia! Låt ingen få veta var ni är.”
20 De lämnade rullen i skrivaren Elishamas kammare. Sedan gick de in till kungen på förgården och berättade allt för honom. 21 Kungen sände Jehudi att hämta rullen, och han hämtade den från skrivaren Elishamas kammare. Sedan läste Jehudi upp den för kungen och för alla ledarna som stod omkring honom. 22 Kungen satt då i vinterpalatset eftersom det var i den nionde månaden. Det brann i fyrfatet framför honom. 23 Varje gång Jehudi hade läst tre eller fyra spalter skar han av dem med pennkniven och kastade dem på elden i fyrfatet, tills hela rullen hade brunnit upp. 24 Varken kungen själv eller någon av hans tjänare blev förskräckt eller rev sönder sina kläder när de hörde alla dessa ord. 25 Elnatan, Delaja och Gemarja vädjade till kungen att inte bränna upp rullen, men han lyssnade inte på dem. 26 Kungen befallde kungasonen Jerameel och Seraja, Asriels son, och Shelemja, Abdeels son, att de skulle gripa sekreteraren Baruk och profeten Jeremia. Men Herren hade gömt dem.
Den nya bokrullen
27 Kungen hade bränt upp rullen med orden som Baruk hade skrivit i den efter Jeremias diktamen. Då kom Herrens ord till Jeremia: 28 ”Ta dig en annan rulle och skriv i den alla ord som stod i den förra rullen, den som Judas kung Jojakim brände. 29 Angående Judas kung Jojakim ska du säga: Så säger Herren: Du brände upp denna rulle och sa: ’Hur kunde du skriva i den att Babels kung ska komma och fördärva detta land och utplåna både människor och djur?’ 30 Därför säger Herren om Judas kung Jojakim: Han ska inte ha någon ättling på Davids tron. Och hans lik ska kastas ut till dagshetta och nattkyla. 31 Jag ska straffa honom och hans efterkommande och hans tjänare för deras synd. Och över dem och Jerusalems invånare och Judas män ska jag sända all ofärd som jag hotat dem med, för de ville inte lyssna.”
32 Så tog Jeremia en ny rulle och gav den till sekreteraren Baruk, Nerias son. Han skrev ner i den efter Jeremias diktamen alla ord som hade stått i den bokrulle som Judas kung Jojakim brände upp. Och många andra liknande ord lades till.
36:1. fjärde regeringsår. 605 f. Kr.
© Ragnar Blomfelt