Jeremia varnar kung Sidkia
1 Sidkia, Josias son, blev kung efter Konja, Jojakims son. Babels kung Nebukadressar gjorde honom till kung i Juda. 2 Men varken Sidkia eller hans tjänare eller folket i landet lyssnade till orden som Herren talade genom profeten Jeremia. 3 Ändå sände kung Sidkia iväg Jehukal, Shelemjas son, och prästen Sefanja, Maasejas son, för att säga till profeten Jeremia: ”Be för oss till Jahve vår Gud!”
4 Jeremia rörde sig fritt bland folket, för de hade ännu inte fängslat honom. 5 Faraos armé hade lämnat Egypten. När kaldeerna som belägrade Jerusalem fick höra om det drog de sig tillbaka från staden.
6 Då kom Herrens ord till profeten Jeremia: 7 Så säger Jahve, Israels Gud: Judas kung har sänt er till mig med en förfrågan. Så här ska ni svara: ”Lyssna! Faraos armé som dragit ut till er hjälp ska återvända till sitt land Egypten. 8 Sedan ska kaldeerna vända åter och angripa denna stad, inta den och bränna ner den. 9 Så säger Herren: Bedra inte er själva genom att säga: ’Kaldeerna drar sig säkert bort från oss.’ För det gör de inte. 10 Även om ni skulle besegra kaldeernas hela armé som krigar mot er, och bara sårade män återstod i deras tält, så skulle de resa sig och bränna ner denna stad.”
Jeremia i fängelse
11 Kaldeernas armé drog sig tillbaka från Jerusalem på grund av faraos armé. 12 Då avsåg Jeremia att lämna Jerusalem och gå till Benjamins land för att där ordna med ett arvskifte bland folket. 13 När han kom till Benjaminporten greps han av Jiria, son till Shelemja, son till Hananja. Han var vakthavande befäl, och han sa: ”Du tänker gå över till kaldeerna!” 14 Jeremia svarade: ”Lögn, jag tänker inte alls gå över till kaldeerna!” Men Jiria lyssnade inte utan grep Jeremia och förde honom till ledarna. 15 De blev arga på Jeremia. De slog honom och satte honom i förvar i skrivaren Jonatans hus som gjorts om till fängelse.
16 Jeremia hamnade i en välvd fängelsehåla. Efter en lång tid 17 lät kung Sidkia hämta honom. I sitt palats frågade kungen honom i hemlighet: ”Har det kommit något ord från Herren?” ”Ja,” svarade Jeremia: ”Du ska överlämnas i den babyloniske kungens hand.”
18 Sedan sa Jeremia till kung Sidkia: ”Vilket brott har jag begått mot dig, dina tjänare och detta folk, eftersom ni satt mig i fängelse? 19 Och var befinner sig era profeter som profeterade för er att Babels kung inte skulle angripa er och detta land? 20 Hör mig nu, min herre och kung! Jag vädjar till dig, sänd mig inte åter till skrivaren Jonatans hus, för där kommer jag att dö.” 21 Då befallde kung Sidkia att Jeremia skulle hållas i förvar på vaktgården. Där fick han varje dag ett bröd från Bagargatan tills allt bröd var slut i staden. Så Jeremia blev kvar på vaktgården.
37:5. År 588 f. Kr.
© Ragnar Blomfelt