Sions kommande frälsning
1 För Sions skull vill jag inte tiga,
för Jerusalems skull vill jag inte vara tyst.
Inte förrän hennes rättfärdighet
lyser som solsken
och hennes frälsning brinner som en fackla.
2 Folken ska se din rättfärdighet
och alla kungar din härlighet.
Du ska få ett nytt namn
som Herren själv ska bestämma.
3 Du ska bli en vacker krona i Herrens hand,
ett kungligt diadem i din Guds hand.
4 Du ska aldrig mer kallas ”övergiven”,
ditt land ska aldrig mer kallas ”ödslig”.
Du ska heta ”min kära”
och ditt land ”den äkta makan”.
För Herren har dig kär
och ditt land ska äktas av honom.
5 Som när en ung man
gifter sig med en jungfru
ska dina söner gifta sig med dig.
Som en brudgum gläds över sin brud
ska din Gud glädjas över dig.
6 Jerusalem, på dina murar har jag ställt väktare.
De får aldrig tystna, varken dag eller natt.
Ni som påminner Herren, vila inte!
7 Ge honom ingen ro
förrän han upprättar Jerusalem
och gör henne till en lovsång på jorden.
8 Herren svär vid sin högra hand
och sin starka arm:
Jag ska aldrig mer
ge din säd till mat åt dina fiender,
och främlingar ska inte dricka ditt nya vin
som du slitit för.
9 Nej, de som skördar ska äta, och lova Herren.
Och de som samlar druvor ska få dricka vinet
på min helgedoms förgårdar.
10 Gå genom, gå genom portarna!
Bana väg för folket!
Bygg, bygg väg och rensa bort sten!
Res ett baner för folken!
11 Lyssna, Herren förkunnar över hela jorden:
Säg till dottern Sion: Se, din Frälsare kommer!
Han har med sig sin lön,
hans förvärv går framför honom.
12 De ska kallas ”det heliga folket”,
”Herrens befriade”.
Och du ska kallas ”den efterfrågade”,
”staden som inte är övergiven”.
© Ragnar Blomfelt