Herrens vrede
1 Vem är han som kommer från Edom,
från Bosra i röda kläder, han med ståtlig dräkt,
skridande fram med stor kraft?
”Det är jag, som talar i rättfärdighet
och har makt att frälsa.”
2 Varför är din dräkt så röd,
likt kläder från en vintrampare?
3 ”Jag trampade vinpressen själv,
ingen bland folken var med mig.
Jag trampade dem i min vrede,
stampade på dem i raseri.
Deras blod sprutade på mina kläder,
hela dräkten blev nedblodad.
4 För hämndens dag var i mitt hjärta,
och året för min befrielse hade kommit.
5 Jag såg, men fann ingen hjälpare.
Jag häpnade, men fann inget stöd.
Min egen arm hjälpte mig,
min vrede stödde mig.
6 Jag trampade folken i min vrede
och berusade dem i mitt raseri.
Jag tömde ut deras blod på marken.”
Herrens kärlek
7 Jag vill minnas Herrens trogna kärlek
och lovsjunga Herren
för allt som han gjort för oss,
för godheten han visat Israels folk
i sin barmhärtighet och överflödande kärlek.
8 Han sa:
”De är verkligen mitt folk, lojala söner.”
Och han blev deras Frälsare.
9 I all deras nöd led han nöd.
Den utsände inför hans ansikte frälste dem.
I sin kärlek och nåd återlöste han dem.
Han lyfte upp dem och bar dem ständigt
i forna dagar.
10 Men de var trotsiga
och bedrövade hans helige Ande.
Så han blev deras fiende
och stred själv mot dem.
11 Då mindes han forna tider,
Mose och hans folk.
Var är han som förde dem upp ur havet
tillsammans med herdarna för hans hjord?
Var är han
som låter sin helige Ande vara bland dem?
12 Han lät sin ärorika styrka gå fram
vid Moses högra sida.
Han klöv vattnet framför dem
för att skapa sig ett evigt namn.
13 Han förde dem genom djupen.
Likt en häst i öknen snubblade de ej.
14 Som när boskap går ner i dalen
gav Herrens Ande dem frid.
Så ledde du ditt folk
och gjorde dig ett ärorikt namn.
Bön
15 Se ner från himlen,
från din heliga och vackra boning!
Var är din lidelse och makt?
Din ömhet och barmhärtighet
håller sig ifrån mig.
16 För du är vår Fader!
Abraham vet inte om oss
och Israel känner oss inte.
Du, Jahve, är vår Fader.
Ditt namn är ’Vår Befriare av evighet’.
17 Varför, Jahve,
för du oss vilse från dina vägar?
Varför förhärdar du våra hjärtan
så att vi inte fruktar dig?
Vänd tillbaka för dina tjänares skull,
stammarna som är din egendom.
18 Endast lite ägde ditt heliga folk.
Men våra fiender trampade ner din helgedom.
19 Det är som om du aldrig härskat över oss,
som om ditt namn aldrig varit nämnt över oss.
63:1. Bosra. Huvudstad i Edom. Om Edom, se kommentar till Mal 1:4. Edom står här som representant för all fiendskap mot Gud och hans folk.
63:9. Den utsände. Se kommentar till 1 Mos 16:7.
© Ragnar Blomfelt