1 Elihu fortsatte:
2 Vänta lite, låt mig upplysa dig,
det finns mer att säga till Guds försvar.
3 Jag inhämtar min kunskap från fjärran
och hävdar att min Skapare har rätt.
4 Mina ord är verkligen inte osanna.
En man som vet allt är här med dig.
5 Lyssna!
Gud är väldig och föraktar ingen.
Han är väldig i visdomens kraft.
6 Den som är ond tar han livet av,
men de utsatta ger han rättvisa.
7 Han ser alltid till de rättfärdiga.
Han låter dem trona bland kungar,
upphöjda för evigt.
8 Men slås de i bojor
och fångas i nödens snaror,
9 så vill Gud visa dem vad de gjort,
att de med stolthet har syndat.
10 Han får dem att lyssna till fostran
och kallar dem att vända om
från det onda.
11 Om de lyssnar och tjänar Gud,
får de leva sina dagar i välgång
och sina år i ljuvlighet.
12 Men om de vägrar lyssna,
ska de gå bort genom vapen
och dö utan kunskap.
13 Ett gudsfientligt hjärta lagrar ilska.
Inte ens när Gud binder dem
ropar de på hjälp.
14 De ska dö unga, deras liv tar slut
bland manliga prostituerade i templen.
15 Gud räddar nödställda
genom deras nöd,
han får dem att lyssna
genom deras utsatthet.
16 Ja, han lockar dig ut ur nödens gap
till ett öppet landskap utan själanöd,
och dukar ditt bord med utsökta rätter.
17 Men du är som besatt
av de ondas dom.
Dom och rättvisa håller dig fången.
18 Låt inte ilskan locka dig att håna.
Låt inte en stor muta förleda dig.
19 Kan ditt rop och all din kraft
hålla dig ifrån nöd?
20 Längta inte efter den natt
då folken ska tas bort från sin plats.
21 Akta dig! Vänd dig inte till ondskan,
som du hellre väljer framför lidande.
22 Lyssna! Gud är upphöjd i sin kraft.
Vem är en lärare som han?
23 Vem kan peka ut vägen för honom?
Vem kan säga att Gud handlar orättvist?
24 Glöm ej att upphöja hans verk,
det som människor besjunger,
25 det som mänskligheten bevittnat,
det som betraktas på avstånd.
26 Gud är större än vad vi kan fatta!
Hans år är oräkneliga.
27 Gud drar upp vattendroppar,
som strilar som regn från dimman.
28 Det strömmar från molnen
och öser ner över människor.
29 Kan någon förstå molnens spridning?
Eller dånet från hans boning?
30 Se hur Gud sprider sina blixtar omkring sig
och döljer havets djup.
31 Så dömer han folken,
så skänker han mat i överflöd.
32 Han fyller händerna med blixtar
och befaller dem att attackera.
33 Hans dån varslar om honom,
även boskapen vet vad som pågår.
© Ragnar Blomfelt