JEREMIA

KAPITEL 16

Avfallets följder

1 Herrens ord kom till mig: 2 Du ska inte ta dig hustru eller få söner och döttrar på denna plats. 3 För så säger Herren om sönerna och döttrarna som föds på denna plats, om mödrarna som föder dem, och om fäderna som får dem i detta land: 4 De ska avlida av dödliga sjukdomar. De ska inte sörjas eller begravas utan bli gödsel på marken. Genom svärd och svält ska de gå under, och deras lik ska bli föda åt himlens fåglar och markens djur.

5 För så säger Herren: Gå inte in i något sorgehus. Sörj dem inte, trösta dem inte. För jag har tagit bort min fred och min kärlek och min barmhärtighet från detta folk, säger Herren. 6 Stora och små ska dö i detta land utan att begravas. Ingen dödsklagan ska hållas över dem. Ingen ska rista sig eller raka sitt huvud för deras skull. 7 Ingen ska bryta bröd för att trösta den som sörjer en död, eller ge tröstens bägare åt den som förlorat far eller mor.

8 Gå inte heller på fest för att sitta med dem och äta och dricka. 9 För så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Lyssna! Inför era ögon och i era dagar ska jag på denna plats tysta jublet och glädjen, och rösten av brudgum och brud.

10 När du berättar allt detta för folket ska de fråga dig: ”Varför hotar Herren oss med denna stora ofärd? Vad är vår skuld? Vilken synd har vi begått mot Jahve vår Gud?” 11 Då ska du svara dem: ”Era fäder övergav mig, säger Herren. De följde andra gudar som de tjänade och tillbad. De övergav mig och avvek från min lag. 12 Och ni har gjort mer ont än era fäder. Ni följer var och en sitt rebelliska och onda hjärta och vägrar lyssna på mig! 13 Jag ska kasta er ut från detta land, till ett land okänt för er och era fäder. Där ska ni tjäna andra gudar dag och natt. Jag ska inte visa er nåd.”

Kommande befrielse

14 Men ändå, dagar ska komma, säger Herren, då det inte mer ska sägas: ”Så sant Herren lever, han som förde Israels söner ut från Egypten”, 15 utan: ”Så sant Herren lever, han som förde Israels söner ut från landet i norr och från alla andra länder dit han fördrivit dem.” För jag ska återföra dem till deras land som jag gav åt deras fäder.

16 Lyssna! Jag ska sända bud efter många fiskare, säger Herren, och de ska fiska dem. Sedan ska jag sända bud efter många jägare, och de ska jaga dem från alla berg, höjder och alla bergsskrevor. 17 För jag ser allt vad de gör. De kan inte gömma sig för mitt ansikte och deras skuld kan inte döljas för mina ögon. 18 Först ska jag ge dem dubbelt igen för deras synd och skuld. För de har orenat mitt land med sina livlösa och avskyvärda gudar, och fyllt min egendom med sina vidrigheter.

19 Herre, min styrka och mitt värn,

min tillflykt på nödens dag.

Överallt från jorden 

ska folken komma till dig och säga:

”Våra fäder ärvde bara lögn,

tomma avgudar oförmögna att hjälpa.

20 Kan en man göra sig gudar?

Det är inga verkliga gudar!”

21 ”Därför ska jag lära dem! Denna gång ska jag lära dem min kraft och styrka. De ska inse att mitt namn är Jahve.”

Nästa

Föregående

16:21. Jahve. Se kommentar till 2 Mos 3:15.

© Ragnar Blomfelt